This is the diary of

Min midsommar blev räddad av Johanna som vanligt. Det känns som att hon räddar mig lite för ofta men jag är oerhört tacksam för de. Igår fick jag träffa pappa så det kändes bra, han hade råkat ut för ett blodtrycksfall förut men det löste sig. Läkaren hade även sagt att han kanske skulle få komma hem redan på söndag, det kom lite som en chock men om det funkar så är det super. Men vi måste iaf vänta en månad innan vi får reda på svaret fall om det är canser eller inte, så det är en lång tid men vi håller ut.
Själv börjar jag bli lite bättre, och jag väntar på en remiss om att göra ett ultraljud på mina njurar. Men huvudsaken är att jag är på väg att bli bra!

Hoppas alla hade en bra midsommar, med många skratt och roliga stunder! Vi ses!