Jag vill ha dig nu, som jag hade förut.


Det värker.
Det kommer aldrig sluta värka.
Istället kommer jag lära mig att leva med mitt brustna hjärta.
Jag förstår inte hur jag kommer upp ur sängen på morgonen, du är ju död.
Du är bort för evigt.
Rädda mig, Jesper.
Var mitt ljus.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0